Jag saknar min kamera - I miss my camera

Hittade inte batteriladdaren till min kamera, så fick ta med mig dotterns
kamera som inte alls dög till att fota inomhus. Ute duger den, men inne!
Suck!

I couldnät find the charger for my camera, so I brought along my daughters
camera. It was not at all up to the duty. It works fine taking photos
outdoors, but not inside.

Johanne Hildebrandt

Me want

Vilhelm Moberg i fejd med sin hembygd - en brevväxling

Torsdag

Bookworms-proffs i aktion

Mer bilder från torsdagen

Torsdag - Thursday

På väg - On my way

Jag är på väg ner till Bokmässan. Åkte hemifrån klockan sju och solen skiner. Jag är "frisk" eller med andra ord: jag har energi nog att åka. Det är det viktigaste - att jag sen hostar och snörvlar är en helt annan femma.

I am on my way to the Book fair in Gothenburg. I left at 7 AM and the sun is shining. I am "well" enough to travel. In other words I have the energy to travel - that I do cough and still have the flu is another matter. But I do have ENERGY and that is more important.

Jag tog det lugnt på nervägen. Stannade cirka en gång i timmen och gick ut och bara andades.

I took it easy while driving down. I stopped once every hour and just went out and breathed.

Solen försvann och det blev dimma.

The sun disappeared and the fog came.

Destination!

Kort på väg

Så här låter dikten när den är "original":

Ibland liksom hejdar
sig tiden ett slag
on någonting alldeles
oväntat sker.
Världen förändrar sig
varje dag
men ibland blir den
aldrig densamma mer.

Och det kommer att stå på insidan
av kortet när jag skickar iväg den.

Äntligen en promenad - Finally a walk

Efter fyra dagars sängliggande så har jag äntligen energi och tog en
promenad i det sköna höstvädret.

After four days in bed, I finally got some energy so I took a walk in the
beautiful autumnweather.

Varmt

Morot och ockra

Pussel - puzzle

När tror ni att vi kan använda oss av köksbordet för att äta på? Pusslet
består av 2000 bitar. Inte blir det lättare av att Morot vill vara med.

When do you think we can use the kitchen table to eat on? The puzzle
consists of 2000 pieces. And it doesn't get easier by Morot wanting to help.

Maya

Today I am sending this card to Maya. She has a mitochrondial disease, that is genetic. It affects all systems of her body as well as the way her body makes and uses energy. She has difficulty with balance and communication and sometimes needs assistance walking. She is also hearing and visually impaired. She has seizures and has suffered strokes. She uses a feeding tube

If you would like to send happy mail to Maya - check out Hugs and hope. There are a lot of kids in need of happy mail.

Världens bästa kompis av Sören och Anders

Allan har två jättebra kompisar, Alva och Emil. Allt är frid och fröjd, tills Alva börjar ha roligt tillsammans med Emil och Allan blir svartsjuk.
Boken handlar om så mycket så hälften hade varit nog. På dessa 87 sidor ska det in hur kul det är att vara med Alva, hur kul det är att vara med Emil, hur
tråkigt det är när Alva gillar att vara med Emil, att Allans föräldrar ska skiljas, att Allans mamma och Alvas pappa gillar varandra och så ska det vara roligt också.
För mig blev det bara för mycket! Jag kanske ska läsa boken en gång till när jag har tillfrisknat.

E coli

Vad man inte vill se är en röd lapp som informerar en om att de senaste vattenproverna visar på förhöjda halter av E coli och att man från och med nu måste koka vattnet man ska ha i matlagning eller dricka.

E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran (intestinala floran). Antalet E. coli bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram feces. Om E. coli påträffas i grundvatten är det troligt att detta förorenats med avföring från människa eller något annat varmblodigt djur.

Kringelikrokar

Via en sökning på ordet Gnesta i Flickr så hittade jag bilder från tvinningen i Örebro den 12 september. När jag kollade vem som hade tagit dessa så hittade jag Bibliobusters blogg med följande intressanta inlägg om att byta jobb. Hon hade läst en artikel i DN Debatt som handlade om att kvinnor tjänar mer än män på att byta jobb.
Det är en SCB-undersökning som kommit fram till följande:

• Kvinnor som byter jobb frivilligt får i snitt en löneökning som är åtta gånger högre än för män som byter jobb.
• Kvinnor är väsentligt mer ovilliga än män att byta jobb.
• Att kvinnor visar en större lojalitet mot sin befintliga arbetsgivare leder inte bara till färre karriärsteg. Det ger också ett sämre förhandlingsläge. Arbetsgivare lär sig att kvinnor stannar kvar trots mindre lönelyft, vilket sedan speglas i kvinnors löneutveckling.
• Flera undersökningar tyder på att uppemot en tredjedel av de anställda inte trivs med sitt arbete, sitt yrkesval eller sina arbetskolleger. Ändå törs många med fast anställning inte byta till något som kanske skulle passa bättre.

Det sista är så rätt. Varför stannar man kvar på ett jobb där man inte trivs? Är det för att det har blivit vardag att inte trivas och att det numera hör till? Vågar man inte, man vet vad man har men inte vad man får? Är man inte värd bättre än så? Eller trivs man fast man i ord och handling visar någonting annat?

Sjuk - Sick

Jag är sjuk. För tredje dagen nu ligger jag här i sängen och mår pyton. Jag är förkyld, näsan rinner, jag hostar och nyser, har feber och orkar ingenting. Suck! Hoppas det blir bättre - FORT - för på onsdag ska jag ner till Bokmässan i Göteborg.

I am sick. For the third day in a row I am in bed and feeling ill. I have the flu, my nose is runny, I am sneezing and coughing and have no energy. Sigh. I hope it gets better - SOON - because on Wednesday I am supposed to take the train to the Bookfair in Gothenburg.

Dödligt beslut - Deadly decisions

Precis när jag har upptäckt tv-serien Bones på TV3 så slutar den. Jag hann med några avsnitt och saknaden är stor.

Bones är en deckare med en polis men hans partner är en rättsantropolog, Temperence Brennan och det är det senare som gör det intressant. Dels samspelet mellan dem två, men också hur lost rättsantropologen är när det handlar om annat än rättsantropologi. Det är dessa saker som gör att jag fastnade i tv-serien mer än själva historien.

Bakom tv-serien står Kathy Reichs som själv är rättsantropolog och skriver böcker. Så när man nu inte kan se tv-serien mer så får jag ju gå över till boken (stackars mig). Och för att vara ärlig jag gillade Bones bättre, fast jag ska ge böckerna fler chanser. Jag fann boken rörig och svår att hänga med i. Det som funkar i tv när det gäller rättsantropologi funkade inte för mig i boken. Det blev för detaljerat och jag fattade inte allt. Frågan är om man ska läsa böckerna i turordning? Sen gillar jag inte heller när man inflikar meningar i annat språk, i det här fallet franska, utan att förklara vad det står.

Själva handlingen är två mord, på två vitt skilda platser. På en gata i Montreal skjuts en nioårig flicka till döds och samtidigt rapporteras en tonårsflicka saknad i North Carolina. Nu skriver jag av från baksidan, och det här känns inte rätt - tonårsflickan saknades mycket, mycket tidigare. En del av hennes ben hittas i samband med att man gräver upp två bikers. Det handlar om krig mellan mcgäng. En story som känns helt främmande för en Gnestabo.

Just when I discovered the tv-program Bones, they stop sending it. I saw a few episodes and liked it. It is a detective story with a cop, with an interesting partner. A forensic anthropologist named Temperence Brennan and that is what makes this so interesting. Both their interaction, but also how she is totally lost when it comes to anything than anthropology.

Behind the series is writer Kathy Reichs who is also a forensic anthropologist. So when I can't watch it more I thought I would read the book (poor me). To be honest, for once I like the tv-show more, although I will give the books another chance. I found the book difficult to get a hang off, maybe you need to read them in order. Also the forensic anthropology is more detailed in the books so I am not sure I understood all of it. I also dont like when you put sentences in another language in the dialogue without a translation.

This is the storyline:

Nine-year-old Emily Anne Toussaint is fatally shot on a Montreal street. A North Carolina teenager disappears from her home, and parts of her skeleton are found hundreds of miles away. The shocking deaths propel forensic anthropologist Tempe Brennan from north to south, and deep into a shattering investigation inside the bizarre culture of outlaw motorcycle gangs -- where one misstep could bring disaster for herself or someone she loves.

And the notion of war between motorcycle gangs, is just not understandable for a chick living in a small town.

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändras för varje dag,
men ibland blir den aldrig
densamma mer.

Den här dikten av Alf Henriksson tycker jag är så bra! I fredags begravdes Lotta och dikten fanns att läsa i begravningshäftet. Lotta var en vän och arbetskamrat som hade en förmåga att se alla.

Trots att hon varit borta från jobbet ett år så finns det fortfarande minnen efter henne. Jag ser affischer hon skrivit, hennes handstil finns kvar och när jag skickar ett tjatmejl, så kan jag höra hennes påhejande.

Ta vara på tiden - för man vet aldrig hur mycket man har av den.

Ingen signal

Har satt mig framför tv:n för att se Sveriges kvalmatch mot Ungern. Jag har INGEN SIGNAL - så nu blir det att lyssna på radio och hoppas bilden kommer tillbaka.

Varje dag har vi en liten tävling av Hanna Österberg

Den här boken läste jag ut på två kvällar och den berörde mig mer än Mia Törnbloms biografi, även om jag ibland kunde tycka den blev tjatig. Det är en biografi och handlar om hur det är att ha ångest, anorexi och leva med det år efter år efter år.
Tjatigheten, är ett bra grepp för det visar på hur det är - hela tiden.

Det är märkligt att läsa om hur Hanna säger att hon vill bli frisk, fri från anorexin för att i nästa mening säga att hon absolut inte vill gå upp i vikt. Hon vägrar äta det man från läkare och behandlare tycker, för då går hon upp i vikt. Hur arg hon blir när man inte litar på henne utan vill att hon äter i åsyn av personalen - fast hon själv skriver att hon inte äter som hon ska hemma och försöker lura personalen på behandlingshemmet.

Boken är skriven i dagboksform och insprängt finns journalanteckningar. Bland annat har Tomas skrivit så här den 25 okt 2001: Vi diskuterar hur rejält nere patienten var i augusti 1999. Hon minns till exempel inte sin födelsedag från den tiden. Däremot minns hon julen 2000 som hon tillbringade sin familj. Trots tjockkänslor var det den första mysiga julen på mycket länge. HOn minns också att hon flyttade i maj 2001 och att hon åt glass.

Här känner jag igen mig - vissa saker minns man, och vissa kommer man inte ihåg och om man gör det så kan man fortfarande inte rekonstruera när det hände.

Hurra för dagboken!

Vad sysslar jag med just nu - What am I doing right now

Jag har varit med i Linneas kurs och sytt en löpare. Egentligen är det en storkarottis med plats för tre kastruller enligt Linnea, men jag ville ha en löpare istället. Den är inte gjord enligt Linneas instruktioner helt. Hon har gjort den rundar i ändarna, men jag kunde inte skriva ut mönstret så jag gjrode den rak - för det kan jag. Sen har jag sytt och applicerat hennes höstlöv på den. Skulle ta foto på den imorse och ni ser ju hur bra det gick.

I have taken Linneas sewing class and made this table cloth. On it I have embroidered and made her leafs. Was going to take a photo of it and as you can see on the photo, it wasnät that easy.

Min tisdagsklubb hade möte igår och vi gjorde kort istället för att scrappa. Här ser ni fyra av mina alster. Jag gjorde mer, men alla är variationer av samma tema.
My Tuesdayclub met yesterday. We made cards instead of scrapping. Here you can see four of my cards. I made more but they are all similar.

Fortsätter att virka. Den till höger är CAL för September och nu har jag gjort de 10 varv som har kommit ut. Nästa fem rader kommer på måndag.
Crocheting continues. The one to the right is CAL for September and now I have made the ten rows that have been published. Next five ? rows comes on Monday.

Min pinapple parfait. Jag är på varv 21 och börjar bli orolig att garnet inte ska räcka. Suck!

My pinapple parfait on the go. I am on row 21 and starting to get worried that the thread will not be enough.

Djur i Gnesta - Animals in Gnesta

Om man får se räv och hund i Oxelösund, så kan jag ju berätta att i Gnesta ser man igelkott och troll när man är ute och promenerar. Gick Frönäsrundan i måndags.

If you see fox and dog in Oxelösund - In Gnesta you can see hedgehogs and trolls. I took a walk around Frönäs on Monday.