Jag har ganska många favoritförfattare numera. Jag tror det blir på det viset när man har läst hela sitt liv. En av dessa är Bodil Malmsten. Jag har precis läst ut hennes Undergångarens sånger, som gavs ut 1988.Den här boken består av femton passionshistorier om åtrå, besatthet, ömhet och ond bråd död.
Hon har en lågmäldhet mitt i all passion som passar mig. Historierna rullar på och helt plötsligt, mitt i historien har något hänt - bara på ett ögonblick - och ibland måste jag gå tillbaka och läsa om för att se att jag verkligen fattade rätt. Alla historier lyckas med konststycket att ge mig något. Ibland stannar jag kvar och funderar över en mening. Visst är det märkligt hur en del meningar lyckas träffa en mitt i "bulls eye". Om jag under hot var tvungen att välja ut några historier så är det nedanstående:- Yrkesverksam sjuksköterska. Älskar slutet på den historien
- Sju sekel
- Åtrå
- Undergångarens sånger
No comments:
Post a Comment