Varje vecka träffas två vänner för att äta middag tillsammans. Den ene är författare, den andre är professionell blodgivare. De båda vännerna utgör ett udda par, där en strävar efter att briljera intellektuellt, medan den andre har blivit rik på sin gränslösa entreprenörsanda. Under en kväll med ett övermått av mat och dryck, börjar författaren berätta om sitt arbete. Han inleder med klagomål över den historia om en kommunistisk hjälte han måste skriva men sedan avslöjar han vilka skrönor han vill berätta, om han bara hade den friheten.
Här kommer ett stycke från boken som jag tycker beskriver absurditeten bra:
"Tyvärr visade det sig efter invigningen att många unga kvinnor begick självmord genom att hoppa från bron. Broadministrationen var därför tvungen att sätta upp följande anslag: "Hopp från gångbron i syfte att begå självmord räknas som upplopp och straffas med minst två års fängelse" Då stabiliserades situationen. Man lät också montera taggtråd på broräckena. "
"Tyvärr visade det sig efter invigningen att många unga kvinnor begick självmord genom att hoppa från bron. Broadministrationen var därför tvungen att sätta upp följande anslag: "Hopp från gångbron i syfte att begå självmord räknas som upplopp och straffas med minst två års fängelse" Då stabiliserades situationen. Man lät också montera taggtråd på broräckena. "
Boken består av noveller med namn som Övergivaren eller Den övergivna, vilket på ett bra sätt beskriver att inget är säkert. Är man å ena sidan är man den som överger eller är man kanske den övergivna?
Författaren blir en favorit och jag ska definitivt läsa mer av honom.
No comments:
Post a Comment