Ibland blir man rädd ...

... som igår.

Ninni och jag är hemma och jag sover. Vaknar när jag får ett sms från Ida att hon ska bli hämtad nere i Gnesta. Inga problem, tror jag, förrän jag närmar mig kaminen.

Det är hett runt om hela kaminen och på toppen så ser man hur det glöder orange vid röret. Det är så varmt så själva gjutjärnet blir orange vid röret. Ninni eldar utav glatta livet! Hon har lagt in fyra värmeloggs och det har blivit VARMT! Jag törs inte åka ner så länge det ser ut som det gör, så jag stänger av lufttillförseln till kaminen. Vi måste släcka elden ... När jag märker att värmen börjar mattas och gjutjärnet börjar återfå sin normala färg åker jag ner till Gnesta för att hämta Ida.

Men hela tiden är jag orolig - tänk om det börjar brinna ...

Nu har det gått över sjutton timmar sen vi eldade, så nu borde den ha svalnat. Det har den säkert gjort för länge sedan, men ingen har haft lust att gå upp och elda mitt i natten. Det är kallt utav helskotta hemma, eftersom vi bara har en värmepump igång. Den andra är insnöad och måste skottas fram innan vi sätter på den.

Jag gillar fortfarande vintern!