Till en medmänniska

Dikt jag hittade på ntäet:

 

Till en medmänniska....

Jag bär en smärta inom mig, du vet det,
men du vet inte, vad du skall  göra eller säga,
när jag brister i hjärtskärande gråt.

Du står mig nära, tyst, kramar om,
trycker mig lätt på handen.

Det räcker, jag känner att du är här, att du bryr dig
och det känns skönt att veta.
Det räcker med att du är närvarande.

Du kan inte ta bort min sorg och min smärta,
inga ord i världen kan göra det.

Men din NÄRVARO, min vän, ger mig styrka,
du är en verklig vän, en medmänniska och
din tystnad, den ordlösa trösten är nog.

 

Pirjo Stråte