När jag gick igenom mina bokhyllor igår (projekt: Bli av med lite böcker) så hittade jag den här tunna deckaren: Maigret och det ljuva livet av Georges Simenon.
122 sidor - utläst redan - men varför läste jag den egentligen? Samma fråga ställer jag mig varje gång jag har läst en Simenon. Jag tror anledningen är att jag började och tyckte att jag lika gärna kunde läsa den för att den var tunn.
På baksidan står det: "... är en ovanligt frodig och fascinerande Maigret, laddad av spänning, doftande av sommar." Nej, det tycker jag inte.
Jag tycker den är tråkig. Det händer ingenting. Finns inga personer man gillar som man vill veta hur det går med dessa, likadant med själva mordet ... Who cares? Inte jag, men likförbannat kommer jag säkert läsa en Maigret till om den gömmer sig i min bokhylla. Den här ska dock lämnas på återvinningsgården.
Projekt: Bli av med lite böcker. Ja, tro det eller ej, men jag håller på och rensar ut böcker. Har tagit bort fem kassar med böcker. Känns jättebra att bära iväg dessa - men det märks ju inte alls hemma hos mig.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment